Yrkehögskolor

Yrkeshögskolorna (YH) bildar det finländska högskoleväsendet tillsammans med universiteten och vetenskaps- och konsthögskolorna. I Finland finns det 26 yrkeshögskolor sammanlagt på 70 olika orter.

 24 av yrkeshögskolorna styrs av undervisnings- och kulturministeriet. Därtill finns Polisyrkeshögskolan som styrs av inrikesministeriet samt Högskolan på Åland, som är verksam på Åland.

Verksamheten vid yrkeshögskolorna styrs av olika lagar och förordningar. De finns i statens elektroniska författningsdatabas www.finlex.fi 
De viktigaste är: 
Yrkeshögskolelag 351/2003
Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 352/2003
 

Fler lagar och förordningar på Undervisnings- och kulturministeriets sidor >>>

 

Yrkeshögskolornas uppdrag

 

Yrkeshögskolornas uppdrag definieras i yrkeshögskolelagen.

Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga och kulturella utgångspunkter, att stödja individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen samt att bedriva konstnärlig verksamhet. Då yrkeshögskolorna fullgör sina uppgifter ska de främja livslångt lärande.

Yrkeshögskolorna ger vuxenutbildning och utvecklar den i syfte att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen.

 

Yrkeshögskolornas styrnings- och finansieringsmodell

 

Uppställning av mål

Regelbundna förhandlingar mellan undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna är en central aspekt i styrningen av yrkeshögskolorna.  I förhandlingarna fastslås yrkeshögskolornas uppgifter och för verksamheten centrala kvantitativa och kvalitativa målsättningar för ett visst antal år framöver. Samtidigt fastslås uppföljnings- och utvärderingsmekanismerna för målsättningarna.

Med hjälp av undervisnings- och kulturministeriets styrning och uppställda målsättningar främjas de långvariga riktlinjer som statsrådet och styrelsen har slått fast för utveckling av utbildning och forskning. Utöver de mål som ställs för yrkeshögskolorna, så förbereds högskoleanstaltens gemensamma mål i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolan. De yrkeshögskolespecifika målen är knutna till högskoleanstaltens gemensamma mål.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde finns det följande huvudmän för yrkeshögskolorna:

Yrkeshögskolor som ägs av en samkommun   3
Yrkeshögskolor som ägs av ett kommunalt aktiebolag   16
Yrkeshögskolor ägda av privata aktiebolag eller stiftelseägda   5

 

Beslutande organ

Yrkeshögskolans högsta beslutande organ är styrelsen och rektorn, som fungerar som verkställande direktör. Dessutom ska det finnas minst en examensnämnd eller något annat motsvarande organ. Det kan även finnas andra organ enligt stadgan.

Staten står för grundfinansieringen för yrkeshögskolornas verksamhet. Statens andel i grundfinansieringen är 100 %.

 Yrkeshögskolorna söker därtill tilläggsfinansiering för gemensamma, riksomfattande utvecklingsprojekt och regionala projekt. Yrkeshögskolorna skaffar också konkurrensutsatt forsknings finansiering från nationella och internationella finansieringskällor.

 

Styrningen av yrkeshögskolornas verksamhet

Utöver lagar och förordningar styrs verksamheten vid yrkeshögskolorna av målavtal mellan undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna av samt utbildnings- och forskningspolitiska strategier och planer.

 

Allmänna utbildningspolitiska långsiktiga riktlinjer för utvecklandet slås fast i utvecklingsplanen för utbildning och forskning (KESU), som statsrådet godkänner.

Yrkeshögskoleenheten vid undervisnings- och kulturministeriets utbildnings- och vetenskapspolitiska avdelning svarar för yrkeshögskoleutbildningen. Yrkeshögskolorna undertecknar med undervisnings- och kulturministeriet ett mål- och resultatavtal för tre år i taget.

I målavtalen definieras både gemensamma, allmänna mål för alla yrkeshögskolor, samt mål för en enskild yrkeshögskola. Målavtalen behandlas i förhandlingar och seminarier med undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna. Under förhandlingsprocessen hörs också centrala intressegrupper.

 

Utvärdering av yrkeshögskolorna

Yrkeshögskolornas verksamhet bedöms på basis av på förhand bestämda resultatmätare.

Nationella centret för utbildningsbedömning (NCU) står för yrkeshögskolornas kvalitetssäkring. Avskten med bedömningen är att hjälpa yrkeshögskolorna och undervisnings- och kulturministeriet med utvecklingen av yrkeshögskoleverksamheten, kvaliteten på de utbildningar och examina som erbjuds.

 

Kvalitetsutvärdering i yrkeshögskolelagen

Yrkeshögskolans uppgift är att svara för kvalitetsnivån på sin utbildning och för en kontinuerlig utveckling av den utbildning och övriga verksamhet den anordnar och med jämna mellanrum delta i utomstående kvalitetsbedömning. Yrkeshögskolan bör publicera resultaten av sina utvärderingar.